Så ska Hassel­backens
glansdagar återskapas

Under lång tid var Hasselbacken navet för Stockholms nöjes- och kulturliv. Från 1760-talet när namnet Hasselbacken etablerades inom stadens krognäring, under Bellmans dagar och ända fram till 1970-talet var platsen en av stadens mest välbesökta nöjesetablissemang. Hasselbacken har spelat en central roll i Stockholms nöjesliv och även för Stockholms matkultur i och med restaurangskolan som drevs mellan 1947 och 1969.

Nu ska Hasselbacken och Djurgården i Stockholm bli en destination året runt, för både nationella och internationella besökare. Men för att lyckas med det måste platsen återuppstå och bli det kulturnav som Hasselbacken en gång var. Tisdagen den 23 mars inleddes samrådet för utvecklingen av Hasselbacken med förslaget ritat av Lundgaard & Tranberg Arkitekter, där synpunkter från remissinstanser och allmänheten hämtats in.

– Vi har ett långt och grundligt genomfört arbete i ryggen. Planerna för återskapandet av Hasselbacken har tagits fram tillsammans med verksamheterna inom Pop House Entertainment Group, dess ledning med huvudägare Björn Ulvaeus och Conni Jonssons visioner, i samarbete med bland andra Stockholms stad, Kungliga Djurgårdens förvaltning och Lundgaard & Tranberg Arkitekter. Vi är stolta över projektet och stolta över att få visa upp det och ge allmänheten en glimt av Stockholms och Djurgårdens framtid, säger Daniel Christensen, vd för 3E Entertainment.

Bakom visionen om Hasselbacken och Djurgården står Björn Ulvaeus och Conni Jonsson som tillsammans äger fastighetskoncernen 3E PROPERTY, där 3E Entertainment är ett av dotterbolagen, samt är huvudägare i Pop House Entertainment Group som bland annat bedriver verksamheterna Hotell Hasselbacken, Cirkus Arena & Restaurang, ABBA The Museum och Pop House Hotel på Djurgården.

Sedan samarbetet dem emellan startade år 2015 har de delat visionen om en destination i världsklass på Djurgården. En plats där de olika verksam­heterna och fastigheterna bidrar till varandra för att stärka Djurgårdens flera hundra år gamla tradition som en av Sveriges mest betydelsefulla platser för kultur, nöje, ­gastronomi och naturmiljö.

– Djurgården är Stockholms viktigaste destination och en kär plats för såväl stockholmare som internationella och inhemska besökare. Vi älskar Djurgården. Det var därför vi etablerade ABBA The Museum här och det är därför vi har förvärvat Cirkus och nu Hasselbacken. Vi vill bidra till att göra Djurgården till en av världens främsta destinationer för musik, kultur, mat och upplevelser, säger Björn Ulvaeus.

Under samrådet hämtas synpunkter från remissinstanser och allmänhet in. Efter samrådet, som avslutas i början på maj, sammanställs samtliga synpunkter och beslut om eventuella justeringar tas utifrån dessa innan en ny granskning genomförs då remissinstanser och allmänhet får en ny chans att komma med synpunkter. Därefter kan detaljplanen antas varefter bygglov kan sökas och projektet påbörjas.

– Kungliga nationalstadsparken med både Gröna Lund och Hasselbacken är ett av Stockholms viktigaste besöks- och turistmål som årligen lockar hundratusentals besökare. Under rådande omständigheter går verksamheterna på knäna och då är det än mer angeläget att möjliggöra en positiv utveckling. Därför ska det bli spännande att under samrådstiden pröva förslaget till utveckling av Hasselbacken och förhoppningsvis landa i något som lyfter området ytterligare, säger Joakim Larsson (M), stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad.

I slutet av mars 2021 inleddes renoveringen av trappan upp till Hasselbacken. Under arbetet togs den gröna träportalen ned och fraktades till en verkstad för att restaureras. När trappan har renoverats, lagom till blommande vår, kommer Hasselbackens ikoniska ljusportal att återskapas på platsen och ersätta den nedtagna portalen som flyttas till annan plats på området.

Har du frågor om portalen och vill prata direkt med oss? Mejla oss på projekt@hasselbacken.com så försöker vi svara så gott vi kan.

Under lång tid var Hasselbacken navet för Stockholms nöjes- och kulturliv. Från 1760-talet när namnet Hasselbacken etablerades inom stadens krognäring, under Bellmans dagar och ända fram till 1970-talet var platsen en av stadens mest välbesökta nöjesetablissemang. Hasselbacken har spelat en central roll i Stockholms nöjesliv och även för Stockholms matkultur i och med restaurangskolan som drevs mellan 1947 och 1969.

Efter rekommendation från Stockholms stad hösten 2019 inledde 3E Entertainment och Pop House Entertainment Group en satsning för att utveckla och återskapa Hasselbacken till det nav för kultur och nöje i Stockholm som platsen en gång var.

Med avstamp i Hasselbackens egen, rika historia har ett gediget historiskt arbete gjorts med hjälp av arkitekt Per Kallstenius, samt en process med parallella uppdrag genomförts där fem arkitektkontor deltog. I uppdraget låg att visa på hur Hasselbacken kunde utvecklas genom att använda de platser där det tidigare funnits bebyggelse.

På 1700-talet var de hasselbevuxna sydvästsluttningarna på Södra djurgården ett populärt utflyktsmål för Stockholmarna. De blev tidigt gröna på våren och nåddes lätt både till fots och med häst och vagn, men också med den täta roddtrafiken från Stadsholmen.

Den äldsta krogen, som omtalades första gången 1748, var en öl- och våffelstuga som låg intill en smedja och kallades Dunderhyttan. Den kan ha varit en av de många krogar Bellman besökte och besjöng i Fredmans epistel 25 ”Blåsen nu alla – Ulla Winbladhs öfverfart till djurgården”.

Sedan den tidiga Hasselbackskrogen låtits förfalla byggdes 1816 ett nytt hus i korsvirke på samma plats. Det är det huset som kom att kallas för Gubbhyllan. 1836 köptes det av grosshandlaren Gottlieb Michaelsson, som 1837 lät uppföra ett nytt corps de logi bredvid det gamla huset. Det nya huset blev en 25 meter lång byggnad i två våningar i trä. 1850 ansökte han om att få ” hålla Wärdshus för den bättre allmänheten”. Men efter avslag på ansökan sålde han det 1852 till konditorn Jacob Wilhelm Davidsson. Då hade det åter kommit att kallas Hasselbacken. Davidsson hade bättre tur och fick tillstånd att driva värdshus på Hasselbacken. Det öppnades i maj 1853 i Michaelssons huvudbyggnad från 1837. Då inleddes Hasselbackens storhetstid.

Den stora ombyggnaden kom 1863-64, då ett mindre hus sammanfördes med huvudbyggnaden och försågs med övervåning som blev en mindre festsal. Arkitekten Johan Fredrik Åbom anlitades för att gestalta en yttre helhet med två flyglar och en gracil veranda utmed hela fasaden. På terrassen byggdes först en mindre paviljong och senaren en större musikscen.

Hasselbackens terrass blev snabbt legendarisk och en omistlig del av Stockholms nöjes- och uteliv. Vackra sommarkvällar kunde upp till 1 000 personer serveras på terrassen, verandorna, i festsalarna och Gubbhyllan. Specialarrangemang kunde göras för upp till 2 000 personer – vid tiden Skandinaviens största etablissemang.